Exempel på litterära figurer
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
-
Ulrika Stenhammar
Kvinna
Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.
Förekommer i:
-
Emma Lundgren
Kvinna
Redan innan hon fyllt 40 blev hon rektor för Västgöta universitet i Skövde. Hon blir inblandad i ett par mordfall (och själv misstänkt i ett), träffar kommissarie Filip Alexandersson och de inleder ett förhållande som resulterar i bröllop samt tvillingsöner. Emma Lundgen, uppvuxen i en prästfamilj och medlem i Sancta Elins kyrkokör, är huvudperson i en svit böcker av Kristina Appelqvist.
Förekommer i:
-
Flavia de Luce
Kvinna
På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.
Förekommer i:
