Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Tiny (Thobela) Mpayipheli

    Man

    Sydafrikansk krigare från xhosa-folket, beryktad frihetskämpe – tidigare ANC-soldat – men också Stasi-agent och prickskytt för KGB. Han är son till en fridsam pastor, och enligt författaren Deon Meyer ”fruktansvärt stor”, med mycket mörk hy och bländvita tänder. Thobela ”Tiny” Mpayiphelis är en duktig rugbyspelare samt under en period sambo med Miriam Nzululwazi vars död tar honom hårt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i gryningen Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Jägarens hjärta
  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr