Exempel på litterära figurer
-
Reginald Wexford
Man
Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.
Förekommer i:
-
Bertil Durell
Man
Han känns igen på sitt röda hår och den knubbiga figuren. Därtill har han vildsint färgglada slipsar och kan vissla alla de mest kända ariorna ur de mest kända operorna. När läsarna f.f.g. möter Bertil Durell är han kriminalassistent, men befordras raskt under årens lopp. Dessutom gifter han sig med den politiskt radikala Vera Bernheim samt löser ”omöjliga” brott i romaner av Jan Ekström.
Förekommer i:
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Tess Monaghan
Kvinna
Hon var stjärnreporter i hemstaden Baltimore när tidningen hon jobbade på lades ner. Men Laura Lippman lät Tess Monaghan bli framgångsrik privatdetektiv. Hon är en smart och resolut 29-åring, 175 cm lång och gänglig med axellångt hår samlat i en fläta och stor byst. Och till sin häpnad blir hon också mor till dottern Carla Scout med sin pojkvän, den sex år yngre musiken Ed ”Crow” Ransome.
Förekommer i:
