Exempel på litterära figurer
-
Münster
Man
Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Kouplan
Man
Han kallar sig Kouplan, men egentligen heter han Nesrine Amipour, född 1988, och är en transsexuell kille i en kvinnas kropp. Han är utbildad journalist men numera papperslös flykting i Sverige, hemlös och arbetslös. Han försörjer sig på att samla burkar och arbeta som ”privatspanare” i fyra romaner av Sara Lövestam samtidigt som han försöker ta redan på vad som hänt hans iranska familj.
-
Anna Holt
Kvinna
Den kvinnliga polisen – sedermera polismästaren – Anna Holt i Stockholm skapades av Jan Guillou och Leif G.W. Persson i de TV-serier om henne som de skrev manus för på 90-talet. Hon har sedan under årens lopp haft mer eller mindre stora roller i några av de romaner de skrivit var för sig. Holt är en komplicerad personlighet, men en envis och idérik utredare och skicklig förhörsledare.