Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Sören Högström
Man
Han är en medelålders kommissarie i Göteborg, nästan två meter lång, med blå ögon och sned näsa. Sören Högström är gift med den tolv år yngre rödhåriga Pia och har två döttrar med henne samt två barn från ett tidigare äktenskap. Efter många år som kriminalare avancerar han och blir en hög polischef, berättar hans skapare Mats Ahlstedt, men behåller ändå kontakten med sina gamla kolleger.
-
Burt Kobbat
Man
Svenskspråkig finsk journalist, som trött på redaktionsledningens sensationshunger säger upp sig för att frilansa. Det går trögt i början, men så får han till sin häpnad ett genombrott som barnboksförfattare, och den dystre Burt Kobbat blir genast mer gladlynt och positiv i deckarna av yrkeskollegan Staffan Bruun. Dessutom bidrar han mer eller mindre till lösningen av flera brottsfall.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.