Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jacob Colt

    Man

    Han är en rutinerad, medelålders kriminalare i Stockholm, gift med Melissa som han har dottern Elin och den homosexuelle sonen Stephen med. I sin tvekamp mot psykopaten Christopher Silfverbielke, skildrad i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund, förlorar han dock jobbet (han hamnar istället i Europol), familjen och självrespekten. Men den envise Jacob Colt ger inte upp striden.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Förlåt min vrede Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Mord.net Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Ares tecken +7 st
  • Fredrik Beier

    Man

    Norsk kriminalpolis, som kämpar mot ångest och självförebråelser sedan det yngsta av hans tre barn avlidit. Dessutom lämnade hustrun Alice honom för en annan man – men författaren Ingar Johnsrud avslöjar att Fredrik Beier fortfarande har ett sexuellt förhållande med henne, trots att han skaffat en ny flickvän, Bettina. Han är runt 50 år gammal, mager med grå stråk i håret och tunn mustasch.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det hemliga brödraskapet från Wien Bild på bokomslag för Kalypso Bild på bokomslag för Korset
  • Margareta Nordin

    Kvinna

    Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Borde vetat bättre Bild på bokomslag för Sinne utan svek Bild på bokomslag för Den ryske mannen Bild på bokomslag för Ur min aska Bild på bokomslag för Hat
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur