Exempel på litterära figurer
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Stellan Werne
Man
Journalisten Stellan Werne är en skäligen färglös och vardaglig person, vars privatliv är föga känt: hans yrkeskollega och skapare Torsten Sandberg säger inte mycket om det i sina fyra deckare. Werne är uppenbarligen i yngre medelåldern och ensamstående, han är piprökare och respekterad reporter på en middagstidning i Göteborg. Hans ”Watson” är barndomsvännen och ingenjören Bertil Krantz.
-
Morten Dahl-Nielsen
Man
Någon skönhet är han kanske inte, kommissarie Morten Dahl-Nielsen i Lund: en kutryggig, något lönnfet medelålders man med ett hår som blir allt tunnare. Inte trivs han med sitt jobb heller, trots att han är en duktig och uppskattad kriminalare. Han är skild från hustrun Marja sedan många år, men inleder ett förhållande med kollegan Marianne Ingelstam, meddelar författaren K. Arne Blom.
-
Cordelia Gray
Kvinna
En ung privatdetektiv i endast två romaner av P.D. James; många har beklagat att det inte blev fler. Hon växte upp hos fosterföräldrar – hennes mor avled en timme efter dotterns födelse – och blev som vuxen sekreterare hos privatdetektiven Bernie G. Pryde. Då han avled i cancer ärvde Cordelia Gray hans byrå. Hon ser bra ut, men är trots sina framgångar innerst inne osäker på sig själv.