Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti
  • Esther Edh

    Kvinna

    Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De rättslösa Bild på bokomslag för Ett högre syfte Bild på bokomslag för Bara ett spel Bild på bokomslag för Blind vrede Bild på bokomslag för Priset för ett liv
  • Nils Forsberg

    Man

    Sliten och deprimerad medelålders utredare hos Malmökriminalen, som degraderas till hittegodsavdelningen p.g.a. sin alkoholism och en kort fängelsevistelse för olaga hot. Han nyktrar dock till, återvänder till kriminalen och blir chef för EOU (Enheten för Extra Ordinära Utredningar). Han är katolik, bor ensam i Kirseberg, tar morgonpromenader och löser fall i Kristian Lundbergs romaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Eldätaren Bild på bokomslag för Grindväktaren Bild på bokomslag för Malmömannen Bild på bokomslag för Grymhetens stad Bild på bokomslag för De som skall dö : en berättelse om brott
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr