Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Johan Axberg
Man
Kriminalkommissarie i Sundsvall, duktig i sitt yrke men med ett rätt rörigt privatliv som inkluderar en skilsmässa. Så småningom blir han dock sambo med tv-reportern Carolina Lind. Johan Axberg blev föräldralös som liten, och växte upp hos farmodern Rosine på Frösön strax utanför Östersund. Han är cirka 45 år gammal och en av huvudpersonerna i de flesta kriminalromanerna av Jonas Moström.
-
Steve Carella
Man
En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.
Förekommer i:
-
Astrid Brunelius
Kvinna
Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).
Förekommer i:
