Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Rebecka Martinsson
Kvinna
Vacker och välutbildad jurist – först advokat, sedermera åklagare – som har en central roll i samtliga Åsa Larssons deckare. Rebecka Martinsson är i de första böckerna bosatt i Stockholm, men återvänder i jobbet till Kiruna, där hon växte upp, och flyttar senare tillbaka dit. Hon har en hel del trassel i såväl yrkes- som privatlivet, men får stöd av vänner, bl.a. polisen Anna-Maria Mella.
Förekommer i:
-
Stephanie Plum
Kvinna
En 30 år gammal prisjägare, repliksnabb och sexig, med brunt lockigt hår. Hon arbetar i Trenton, New Jersey, meddelar hennes skapare Janet Evanovich. Yrkesbanan halkade Stephanie Plum in på av en slump då hon blivit arbetslös. Hon är singel – dock sambo med hamstern Rex ¬ – och har två snygga beundrare i polismannen och barndomsvännen Joe Morelli samt yrkeskollegan Carlos ”Ranger” Mañoso.
