Exempel på litterära figurer
-
Fabia Moretti
Kvinna
Lång, reslig medelålders jurist med kortklippt mörkgrått, lockigt hår och fyllig figur. Hon är – enligt författaren Malin Thunberg Schunke – högljudd, yvig och bär gärna uppseendeväckande märkeskläder, vilket gör att åsikterna om henne är delade. Fabia Moretti talar ogärna om sitt privatliv, satsar helt på sitt jobb och arbetar effektivt tillsammans med den svenska åklagaren Esther Edh.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Harry (Henry) Nelson
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Norfolk, där han samarbetar med rättsarkeologen Ruth Galloway i en serie deckare av Elly Griffiths (pseudonym för Domenica Maxted). Harry Nelson är gift med Michelle, och har tre barn med henne – men också en dotter med Galloway efter en tillfällig natt tillsammans. Han är lång och mörk, med grånande hår och har rykte om sig att bli brysk då han är otålig.
-
William Wisting
Man
Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.
