Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • William Wisting

    Man

    Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jakthundarna Bild på bokomslag för Grottmannen Bild på bokomslag för Vinterstängt Bild på bokomslag för Blindgång Bild på bokomslag för Nattmannen +11 st
  • Kajsa Hillman

    Kvinna

    Hon har blågrå ögon, är brunett (men beskrivs ibland som svarthårig) och är ”välväxt”. Sedan hon blivit anställd på Hillmans Detektivbyrå i Stockholm visar hon sig vara skicklig i yrket. Dessutom förför Kajsa Hillman (född Larsson) elegant chefen John Hillman och gifter sig med honom: tillsammans har de sonen Olof, kallad Olle. Folke Mellvig skrev en rad romaner och noveller om makarna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnfall Bild på bokomslag för Mord på halsen Bild på bokomslag för Hillman och Kavaljeren Bild på bokomslag för Farligt för familjen Bild på bokomslag för Brott i paradiset
  • Ella Andersson

    Kvinna

    Hon lär vara den första rättsläkare som fått en huvudroll i svensk kriminallitteratur; författaren Elias Palm har f.ö. samma yrke. Ella Andersson är cirka 40 år gammal, attraktiv, brunhårig, envis och lever i ett skakigt förhållande i Lund med sambon Markus. Hon gillar antikviteter och ogillar byråkratiskt krångel, vilket gör att hon själv börjar undersöka mordfall hon stöter på i yrket.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Corpus delicti Bild på bokomslag för Causa mortis Bild på bokomslag för Memento mori
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur