Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Henry Merrivale

    Man

    Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De försvunna fotspåren
  • Anton Modin

    Man

    1984 skulle han fylla 19 år, och gjorde lumpen som attackdykare på Kustjägarskolan. Anton Modin siktade på en militär karriär, men blev istället anställd av en hemlig svensk säkerhetstjänst. Han lämnade denna sedan han förlorat fru och barn i Estonia-katastrofen. Både före och efter detta låter författaren Anders Jallai honom bli involverad i en rad verkliga svenska politiska brottsfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Spionen på FRA Bild på bokomslag för Landsförrädaren Bild på bokomslag för Natoagenten Bild på bokomslag för Bilderbergmötet Bild på bokomslag för Anton Modin : i rikets tjänst +7 st
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för