Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Astrid Brunelius

    Kvinna

    Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mord i barm Bild på bokomslag för Många tungor små ... : en ryslig historia
  • Nina Portland

    Kvinna

    En medelålders – 39 år i första boken om henne – rapptungad, söt och snabbtänkt polis samt ensamstående mor som arbetar som kriminalare i danska Esbjerg. Sonen Jonas engelske pappa försvann i samband med hans födelse, men dyker oväntat upp igen i en av Nina Portlands utredningar. I Jens Henrik Jensens trilogi om henne löser hon envist och hårdhänt mordfall, även tidvis utanför tjänsten.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Yxskeppet Bild på bokomslag för Kolmannen Bild på bokomslag för Spökfången
  • Gunvald Larsson

    Man

    Han är född på Östermalm i en militärfamilj som han föraktar, han är marxist, klädsnobb, sarkastisk och tar lätt till våld. Han är ensamstående, närmare två meter lång, stark som en tjur, har tättsittande ögon och petar gärna tänderna med en papperskniv. Förutom detta är Gunvald Larsson en viktig medlem i poliskollektivet runt Martin Beck i de flesta böckerna av Maj Sjöwall & Per Wahlöö.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mannen på balkongen : roman om ett brott Bild på bokomslag för Brandbilen som försvann : roman om ett brott Bild på bokomslag för Polis, polis, potatismos! : roman om ett brott Bild på bokomslag för Polismördaren  : roman om ett brott Bild på bokomslag för Den skrattande polisen : roman om ett brott +11 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur