Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Karen Pirie

    Kvinna

    Hon är en överviktig arbetsnarkoman, men dessutom sällsynt skicklig på att utreda gamla, olösta fall i polisromaner av Val McDermid. Karen Pirie är chef för Historic Cases Unit med huvudkontor i skotska Fife. Hennes privatliv är minimalt – men inkluderar en käresta, hennes kollega Phil Parhatka, och hon sörjer djupt när han dödas i tjänsten. Men hon kastar sig snabbt över nästa ”cold case”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett fjärran eko Bild på bokomslag för Mörka domäner Bild på bokomslag för Döden vittnar
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för