Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ted (Edward) Conkaffey

    Man

    Han heter Edward Conkaffey, men är känd som Ted, och förlorade såväl sitt polisjobb som sin familj sedan han anklagats för sexövergrepp mot en ung flicka. Han friades, men skvallret dog inte, och han bor nu ensam med sju gäss samt en hund. Han är lång och muskulös, med svart hår och blå ögon, och arbetar ibland med en ung kvinnlig privatdetektiv, Amanda Pharrell, i böcker av Candice Fox.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Crimson lake Bild på bokomslag för Redemption Point
  • Erik Jensen

    Man

    Liksom sin gode vän, kommissarie Johan Axberg, har läkaren Erik Jensen på Sundsvalls sjukhus ett trassligt privatliv som inkluderar ett sprucket äktenskap. Han inledde dock senare ett förhållande med Estelle, syster till Nathalie Svensson, huvudperson i flera av författaren Jonas Moströms senare böcker. Erik Jensen medverkar i flera av dennes romaner, men ofta enbart i mindre biroller.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödens pendel Bild på bokomslag för Svart cirkel Bild på bokomslag för Hjärtats mörker Bild på bokomslag för Rymd utan stjärnor Bild på bokomslag för Mirakelmannen
  • Johan Sebastian Homan

    Man

    Han var ung hovpredikant i Stockholm på Gustav III:s tid, blev ofrivilligt indragen i politiska intriger och försökte förgäves hindra mordet på kungen – och blev därför landsförvisad till S:t Barthélemy. Johan Sebastian Homan är huvudperson några romaner av Jan Mårtenson, som meddelat att den unge prästen är farfars farfars far till författarens kände amatördetektiv Johan Kristian Homan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Häxmästaren : en Homandeckare i 1700-talsmiljö Bild på bokomslag för Ostindiefararen : en historisk Homan-deckare Bild på bokomslag för Guldmakaren : en Homandeckare i 1700-talsmiljö
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur