Exempel på litterära figurer
-
Sam Kovac
Man
Tuff, medelålders polisman i Minneapolis, som ogärna följer regler och order, men ändå är en duktig polis, hävdar författaren Tami Hoag. Särskilt väl lyckas han då han får den yngre, rapptungade Nikki Liska som kollega, och då de tvingas arbeta var för sig känner sig båda missbelåtna. Sam Kovac har två äktenskap bakom sig, och lever så helt för jobbet att han inte ens städar sin lägenhet.
Förekommer i:
-
Burt Kobbat
Man
Svenskspråkig finsk journalist, som trött på redaktionsledningens sensationshunger säger upp sig för att frilansa. Det går trögt i början, men så får han till sin häpnad ett genombrott som barnboksförfattare, och den dystre Burt Kobbat blir genast mer gladlynt och positiv i deckarna av yrkeskollegan Staffan Bruun. Dessutom bidrar han mer eller mindre till lösningen av flera brottsfall.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Adam Fawley
Man
Kriminalkommissarie i Oxford och huvudperson i en svit romaner av pseudonymen Cara Hunter. Den vänlige och medkännande Adam Fawley är något över 40 år gammal och lite mer än 180 cm lång, mörkhårig och därtill mycket attraktiv. Han löser sina fall med hjälp av ett rutinerat team kriminalare. Hans hustru är juristen Alex, och makarna sörjer sitt enda barn, sonen Jake, som dog tio år gammal.
Förekommer i:
