Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Mma Makutsi

    Kvinna

    Hon kämpar med sin dåliga hy och missklädsamma glasögon, men Mma Grace Makutsi har imponerande höga betyg från sekreterarutbildningen och är en dam med skinn på näsan och rapp tunga. I Alexander McCall Smiths romansvit om Damernas detektivbyrå i Botswanas huvudstad Gaborone är Mma Makutsi först anställd, men blir efter en tid byråns delägare. Hon är också lyckligt gift med Phuti Radiphuti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Damernas detektivbyrå Bild på bokomslag för Giraffens tårar Bild på bokomslag för Vackra flickors lott Bild på bokomslag för Kalaharis skrivmaskinsskola för män Bild på bokomslag för Livets skafferi +12 st
  • Logan McRae

    Man

    Författaren Stuart MacBride målar upp ett mörkt och dystert Aberdeen, där kriminalaren Logan McRae utreder fall som inkluderar mycket våld – bl.a. mot barn. Han har själv en icke helt fläckfri bakgrund, blir ibland skadad i jobbet eller omplacerad sedan han brutit mot olika regler. Han är trött, ofta orakad samt lite sjaskig, men har ändå ett fast, om än skakigt, förhållande med Samantha.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De dödas ljus Bild på bokomslag för Kall som granit Bild på bokomslag för Den brustna huden Bild på bokomslag för Häxjakten Bild på bokomslag för Slakthuset
  • Lindsay Gordon

    Kvinna

    Hårdkokt, cynisk och lesbisk kriminalreporter, huvudperson i ett halvdussin romaner av Val McDermid. Hon är socialist, feminist och lyssnar gärna på jazz medan hon förgäves försöker minska sin konsumtion av tobak och whisky. Hennes oortodoxa arbetsmetoder är inte alltid uppskattade, framför allt inte av polisen, men det hindrar inte att hon med stor envishet fortsätter använda dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I terrorns skugga
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för