Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Hercule Poirot
Man
Den belgiske privatdetektiven Hercule Poirot var tidigare anställd hos polisen i hemlandet, men blev genom Agathas Christies försorg verksam i England. Han är fåfäng, talar med fransk accent, har ett äggformat huvud samt praktfulla mustascher, och löser mordfall i en rad klassiska pusseldeckare. Han blev så berömd att när Christie lät honom avlida hade Times en dödsruna om honom.
-
Sebastian Bergman
Man
Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.
Förekommer i:
-
Cordelia Gray
Kvinna
En ung privatdetektiv i endast två romaner av P.D. James; många har beklagat att det inte blev fler. Hon växte upp hos fosterföräldrar – hennes mor avled en timme efter dotterns födelse – och blev som vuxen sekreterare hos privatdetektiven Bernie G. Pryde. Då han avled i cancer ärvde Cordelia Gray hans byrå. Hon ser bra ut, men är trots sina framgångar innerst inne osäker på sig själv.
Förekommer i:
