Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jacob Colt

    Man

    Han är en rutinerad, medelålders kriminalare i Stockholm, gift med Melissa som han har dottern Elin och den homosexuelle sonen Stephen med. I sin tvekamp mot psykopaten Christopher Silfverbielke, skildrad i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund, förlorar han dock jobbet (han hamnar istället i Europol), familjen och självrespekten. Men den envise Jacob Colt ger inte upp striden.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Förlåt min vrede Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Mord.net Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Ares tecken +7 st
  • Ludwig Licht

    Man

    En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Väster om friheten Bild på bokomslag för Söder om helvetet Bild på bokomslag för Norr om paradiset Bild på bokomslag för Öster om avgrunden
  • Vera Stanhope

    Kvinna

    En egensinnig, medelålders, kontroversiell kriminalkommissarie i Northumberland och i en serie polisromaner av Ann Cleeves. Stanhope är en bister ensamvarg och arbetsnarkoman, delvis beroende på att hon som barn utsattes för sexuella övergrepp av en bekant till hennes ensamstående far. Hon bor kvar i barndomshemmet, kör pappans gamla Landrover och löser mordfall på ett högst eget sätt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dolda djup Bild på bokomslag för Döda talar inte Bild på bokomslag för Glasverandan Bild på bokomslag för
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr