Exempel på litterära figurer
-
Jan Jordi Kazanski
Man
Då hustrun och dottern avlider i en bilolycka bryter CIA-agenten Jan Jordi Kazanski samman. Men hans sjukskrivning avbryts av hans chefer, som skickar honom på flera farliga uppdrag i olika länder. Detta trots att han enligt sin skapare Jens Henrik Jensen är trött och sliten, vilket syns på påsarna under hans ögon och det grånande svarta håret. Flickvännen Ewa är dock ett ljus i hans liv.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
-
Egon Hjort
Man
Envis, egensinnig och tjurig ungkarl i Falsterbo, en 80-plussare som enligt sig själv ser ut som en 70-åring. Han är en hängiven golfare och har ett komplicerat förhållande till sin paranta granne Elisabeth Ljung, 80. Tillsammans med vännen Ragnar lägger Egon Hjort till polisens förtvivlan ideligen näsan i blöt när ett mord sker i Falsterbo i böckerna av Christina Olséni & Micke Hansen.