Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Logan McRae

    Man

    Författaren Stuart MacBride målar upp ett mörkt och dystert Aberdeen, där kriminalaren Logan McRae utreder fall som inkluderar mycket våld – bl.a. mot barn. Han har själv en icke helt fläckfri bakgrund, blir ibland skadad i jobbet eller omplacerad sedan han brutit mot olika regler. Han är trött, ofta orakad samt lite sjaskig, men har ändå ett fast, om än skakigt, förhållande med Samantha.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De dödas ljus Bild på bokomslag för Kall som granit Bild på bokomslag för Den brustna huden Bild på bokomslag för Häxjakten Bild på bokomslag för Slakthuset
  • George Kesser

    Man

    Son till en välbärgad men snål lumpkvarnsinnehavare i polska Posen. Pojken rymde hemifrån och blev en mer eller mindre framgångsrik svindlare i böcker av Anders Eje (pseudonym för Axel Essén). Den charmerande George Kesser är lång och mager, med kantigt ansikte. Han är gift med Juanna, som har arabiskt blod i ådrorna, och han anses vara svensk kriminallitteraturs första gentlemannaskurk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för George Kessers generalkupp : en roman om några skojare, en verklig prins och en förtjusande fröken Bild på bokomslag för Herr Kesser i Stockholm : och andra berättelser
  • Alex Cross

    Man

    Efter flera år som änkling och ensampappa till tre barn gifte den afroamerikanske polisdetektiven Alex Cross om sig med Brianna ”Bree” Stone. Men han vägrade lämna slumområdet i Washington där familjen bor och där han arbetar med välgörenhet; fast han bytte sin Porsche mot en Mercedes. Han är atletiskt byggd, fil.dr. i psykologi samt huvudperson i en svit polisromaner av James Patterson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mary, Mary Bild på bokomslag för Och han älskade dem alla Bild på bokomslag för I spindelns nät Bild på bokomslag för Korseld - Alex Cross [e-bok]
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur