Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
John March
Man
Han föddes i en förmögen bankirfamilj som tar avstånd från honom p.g.a. hans yrkesval: han har varit landsortssheriff i tre år, därefter privatdetektiv i New York. Efter hustruns död gick det utför med honom, men författaren Peter Spiegelman lät den cirka 180 cm långe John March nyktra till, börja dricka juice och jogga, samt skaffa sig sträng självdisciplin och en ny flickvän, Jane Lu.
Förekommer i:
-
Robert Langdon
Man
Han är född 1964 i USA, är svarthårig, har blå, lätt utstående ögon samt ett blekt ansikte. Som helhet är konsthistorikern Robert Langdon inte direkt vacker – även om han jämförts med Harrison Ford – men han är en kunnig symbolexpert samt huvudperson i en rad kontroversiella romaner av Dan Brown, där Langdon utan att tveka ifrågasätter kristna symboler och accepterad religionshistoria.
Förekommer i:
-
Ewert Grens
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Stockholm, alldaglig, med tunt hår och fårat ansikte. Han lider av ett svårt trauma: hustrun Anni fick svåra hjärnskador vid en olycka som han vållade. Nu besöker Ewert Grens henne dagligen på vårdhemmet. Hans enda tröst är Siw Malmkvist, vars låtar han ständigt lyssnar på i romanerna av Anders Roslund – de tidiga skrivna tillsammans med Börge Hellström.
