Exempel på litterära figurer
-
Axel Steen
Man
Luggsliten dansk polisman, med blå ögon, grånande svart hår och rynkigt ansikte, huvudperson i en svit romaner av Jesper Stein. Drogmissbruk och orimliga arbetstider ledde till att hustrun Cecilie och dottern Emma lämnade Axel Steen. Han byter jobb och blir säkerhetschef – samt slutar med droger – för att reparera förhållandet sedan hustrun kortvarigt varit omgift med hans tidigare chef.
Förekommer i:
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.
Förekommer i:
-
Myron Bolitar
Man
Lovande, snygg basketball-spelare, som skadade knäet och istället blev spelaragent – samt amatördetektiv. Myron Bolitar löser en rad mordfall, som vanligen äger rum i sportkretsar, i böcker av Harlan Coben. Ofta har han flickvänner (dock bara en i taget) som medhjälpare. Han har även en brorson, Mickey, som löser fall i en handfull ungdomsdeckare i vilka farbrodern medverkar som bifigur.
Förekommer i:
